HemBättre avtal 2010MåleriLackFrågor & svarMer information och kontaktMaterialTidplan

Gå med i vår Facebook-grupp!

Sammanfattning från LO av vad som hänt i avtalsrörelsen den senaste veckan.

ELEKTRIKERNA
BYGGNADS
SEKO
FASTIGHETS
TRANSPORT

 

 

 

 

 

 

 

Frågor och svar

Vilka är Målaremästarnas huvudyrkanden?

• Avveckla semesterkassan

• Inför ett kompletterande lönesystem

• Löneberäkning per kalendermånad

• Tillämplighetsområdet för servicearbetare utvidgas

• Nytt utbildningsavtal införs

• Skadestånd mot arbetstagare som inte följer arbetstiden

• Helglön, arbetstidsförkortning och verktyg (1 500 kronor) utmönstras

• Skyddsväska och varuinformationsblad utmönstras

• Varselskyldighet till arbetsförmedlingen först då 19 personer berörs vi driftsinskränkning

Hur ser Målareförbundet på Målaremästarnas yrkande och att avveckla semesterkassan?

Målaremästarna säger att semesterkassan saknar betydelse. Det är att tala mot bättre vetande. Beroende på konjunktur kan det vara uppemot 50 procent av målarna som någon gång under året är arbetslös. Semesterkassans konstruktion och avtalets regelverk gör att den som är arbetslös under intjänandeåret har rätt till semester och semesterlön. Att då påstå att semesterkassan saknar betydelse för Sveriges målare är utmanande. I 2007 års förhandlingar yrkade Målaremästarna på att semesterkassan skulle avskaffas. Vi gick Målaremästarna till mötes i en del av deras förslag mot att parterna var överens om att i ett långsiktigt perspektiv värna om semesterkassan. Att då i årets förhandlingar yrka på att semesterkassan ska avskaffas är inte fair play.

Vad innebär det att Målaremästarna vill införa ett kompletterande lönesystem?

Vi anser att Målaremästarna både vill ha och äta kakan. Förslaget innebär i praktiken att Målaremästaren själv kan välja vilken lön som ska utbetalas, det är nämligen så vi uppfattar deras krav på ett nytt lönesystem som ska samexistera med ackordet och tidlönen. Det är inget nytt med förslaget om ett nytt lönesystem. På den tid det begav sig så kallade vi sådana ackord för ”slumpackord”. Vi vill inte att det är godtycke och tillfälligheten som ska styra våra löner, utan ordning och reda och fasta spelregler, om arbetsgivarna vill utveckla vår nuvarande prislista, välkomnar vi dem i matchen, men vi säger tack men nej tack till slumpackord.

Målaremästarna yrkar på att införa löneberäkning per kalendermånad. Vad betyder det?

Yrkandet om förändrad löneperiod innebär att arbetstagarna i måleribranschen ska fungera som ett slags kreditinstitut för arbetsgivarna på så sätt att våra medlemmar ska låna ut lönemedel på cirka 250 miljoner kronor i månaden till arbetsgivarna. En målare som börjar den 1:a i månaden på ett nytt företag får med Målaremästarnas förslag vänta på sin första lön i två månader.

Vilka är Målareförbundets yrkanden?

• Löneökningar om 620 kronor per månad, dock med ett lägsta utrymme om

• 2,6 procent beräknat på avtalsområdets genomsnittsförtjänst.

• Höjningar av garantilön, tidlön och prislista.

• Lönehöjningar utformas på så sätt att alla blir garanterade reallöneökningar.

• Ersättningar i avtalet ökas i paritet med lönehöjningar.

• Överenskommelse om utvecklad omställningsförsäkring.

• Villkorsförändringar i avtalsförsäkringarna.

• Regler i avtalet som ej medger inhyrning av arbetskraft i stället för att använda personer som har företrädesrätt enligt LAS och avtal om anställningsskydd.

• Finansiering av utbildningar av bolagsstyrelserepresentanter och skyddsombud som tidigare bedrivits med statliga medel.

• Fria glasögon i arbetet

• Utbyggd arbetstidsförkortning.

• Höjd semesterlön/flera betalda semesterdagar.

• Parallelltid införes.

• Lagbas utses vid två målare i ackordslaget.

• Ackordslagets möjligheter att avgöra ackordets omfattning skall ökas.

• Specifikation om innehåll i företagshälsovården införs.

• Regler om friskvård införs.

• Skyddskläder tillförs i bestämmelserna om arbetskläder och skor.

• MB-överenskommelsen införs utöver grundutbildningen om 32 timmar regler om återkommande vidareutbildning.

• Fortsatt utbyggnad av föräldralön.

Prislistan

• Spacklingspriser på plattor.

• Högre priser vid målning av fondväggar.

• Högre priser för arbeten i tak.

• Högre priser på färdigbehandlingar.

• Högre priser på ytbeklädnad

Hur ser Målareförbundet på utbildningsavtalet?

Vi lyfter i våra yrkanden upp frågan om att branschen behöver ett heltäckande utbildningsavtal så att branschen upplevs som attraktiv och ansvarstagande både för nuvarande anställda som för kommande generation lärlingar. I annat fall är risken stor att måleribranschen förlorar kampen om den framtida arbetskraften.

Vår analys är att det måste ske förändringar i kollektivavtalet för att komma till rätta med ovan nämnda problem. Där de yrkesverksamma mår bra och känner stolthet över yrket och branschen och att ungdomar söker sig till måleriutbildningen. Annars är risken att måleribranschen förlorar kampen om den framtida arbetskraften.

Hur vet Målareförbundet vilka frågor som är viktiga att driva i avtalsrörelsen?

Förhandlingsdelegationen har besökt arbetsplatser i förbundets samtliga nio avdelningar för att lyssna på medlemmar och känna av stämningen. Förhandlingsdelegationen har träffat flera hundra medlemmar, vilket ger en bra kunskap om vilka frågor som är viktigast att driva. De erfarenheterna, tillsammans med de avtalsförslag som avdelningarna fått in från sina medlemmar, utgör grunden för de krav som Målareförbundet kommer att ställa i avtalsrörelsen.

Hur beslutas vilka avtalskrav som ska gälla?

Under hösten 2009 hade medlemmar i Målareförbundet chansen att vara med och påverka genom att skriva och skicka in egna avtalsförslag. Förslagen som kommit in handlar om bland annat arbetstider, arbetsmiljö, lön, reseersättningar, semesterersättningar och prisnivåer i prislistan. Avdelningarna har tagit emot förslagen, sammanställt dem och formulerat förslag utifrån texterna.

Nu är det förbundets avtalsråd som ska behandla förslagen för att på så sätt komma fram till vad Målareförbundet ska jobba för i avtalsförhandlingarna under våren 2010. Avtalsrådet för Måleri genomfördes den 21-22 januari 2010 och den 8 februari 2010 genomförs avtalsrådet för Lackerareavtalet.

Avtalsrådet består av valda yrkesverksamma ledamöter från förbundets avdelningar. Deras uppgift är att ta fram prioritering utifrån inkomna förslag. De ger råd och anvisningar till förbundsstyrelsen och förhandlingsdelegationen om vad som är viktigast i kommande avtalsrörelse.

Varför är det viktigt med LO-samordningen – klarar sig inte Målareförbundet själva?

Samordningen är viktig för att vi ska stå enade och bli starkare. Att ställa upp på samordning i avtalsrörelsen är också en solidaritetshandling. Det finns förstås förbund som klarar sig bättre själva än andra. Vi inom Målareförbundet

och andra byggfack har haft en god löneutveckling främst genom våra starka kollektivavtal och ackordssystem. Vi vill vara med och jobba för att andra också ska få en bra löneutveckling och bättre villkor. I samordningen kommer vi till exempel att ställa krav på en jämställdhetspott för att de som halkat efter ska komma ikapp. En stor andel av dem som behöver det här stödet finns inom kvinnodominerade branscher som t ex inom Kommunals och Handels avtalsområden. Det kan vara din flickvän, fru, syster eller mamma som kan få en bättre lön genom jämställdhetspotten.

Vi ställer upp på de förbund som har det tufft på arbetsmarknaden. Det finns branscher där deltidsanställningar och visstidsanställningar har blivit alltför vanliga, vilket har fått till följd att människor inte kan försörja sig på sina jobb. Det är viktigt att jobba för att heltid ska vara en rättighet. Man ska kunna försörja sig på sitt jobb och vi ska inte gå mot de förhållanden som finns i t ex USA där man kan behöva ha två eller tre jobb för att kunna klara sig. Heltid ska vara en rättighet och deltid ska vara en möjlighet.

Hur ser de gemensamma kraven på löneökningar ut inom LO-samordningen?

De gemensamma kraven innebär löneökningar med minst 620 kronor per månad och heltidsanställd, dock lägst 2,6 procent räknat på avtalsområdets genomsnittsförtjänst.

Vad innebär jämställdhetspotten som det talas om inom LO-samordningen?

Utöver lönekravet ovan ska en jämställdhetspott på minst 125 kronor per heltidsanställd och månad tillfalla avtalsområden som har en genomsnittlig förtjänst lägre än 21.300 kronor per månad.